Kajsa, sexolog & relationsterapeut - så kan kvinnors lust påverkas av stress, underlivssmärta och klimakteriet

Kajsa, sexolog & relationsterapeut - så kan kvinnors lust påverkas av stress, underlivssmärta och klimakteriet

Vi vill stolt presentera vår samarbetspartner Kajsa Lilja, sexolog och relationsterapeut. (Längst ner i blogginlägget hittar ni kontaktuppgifter till Kajsa). 
Stressen som släcker lusten: Så kan kvinnors sexuella lust påverkas av stress, underlivssmärta och klimakteriet.

Hur påverkar stress kvinnors sexuella lust, och vad är det som gör att sovrummet kan förvandlas från en frizon till ännu ett stressmoment? Genom att kombinera den moderna kvinnans vardag med kroppens urgamla biologiska signalsystem blir det tydligt att minskad lust sällan handlar om ett personligt misslyckande. I den här texten tar jag som sexolog och relationsterapeut upp stressen inom tre specifika områden: den mentala bördan, vaginal smärta och klimakteriet – samt vad som faktiskt går att göra åt det.

Att stress påverkar oss som människor är knappast någon nyhet. Vi lever i ett högpresterande samhälle där vi förväntas navigera mellan karriär, familjeliv och personlig utveckling utan att tappa farten. Men när ekorrhjulet snurrar för snabbt drabbas den kvinnliga sexuella lusten ofta av en biologisk nödbroms.

Biologiskt sett är stress en fantastisk överlevnadsmekanism. När hjärnan uppfattar påfrestningar aktiveras kroppens kamp- och flyktreaktion, och stresshormonet kortisol pumpas ut. Men när kroppen tror att den befinner sig i en konstant kris, prioriterar den ner allt som inte är absolut nödvändigt för den omedelbara överlevnaden. Att njuta av sex är det sista en stressad kropp vill göra; lusten stängs helt enkelt av som en ren säkerhetsåtgärd.

För att förstå hur denna stress tar form i kvinnors liv kan vi titta närmare på tre utvalda områden där vardagen, biologin och kroppen krockar med den sexuella lusten.

1. Den mentala bördan: Familjens osynliga projektledare

Det första området handlar om det som sociologer kallar för "det tredje skiftet" – det osynliga projektledarskapet i hemmet. Även i till synes jämställda förhållanden är det ofta kvinnan som bär det huvudsakliga kognitiva ansvaret för familjens logistik i heterosexuella förhållanden.

Det handlar inte bara om det fysiska arbetet att laga mat eller tvätta, utan om det ständiga tankearbetet. Att komma ihåg att handla, att planera veckans middagar, att hålla koll på när barnen behöver nya gummistövlar, när tandläkartiderna ska bokas och vem som ska köpa födelsedagspresenten till helgens kalas. Denna ständiga mentala aktivitet skapar en inre, kronisk stress. När huvudet är fullt av logistiska checklistor finns det helt enkelt inget mentalt utrymme kvar för erotik. För att kunna känna lust krävs en känsla av trygghet, avslappning och närvaro i nuet – raka motsatsen till dygnet-runt-ansvaret som projektledare.

Vad kan man göra åt det? Den kognitiva bördan måste upp till ytan och delas på riktigt. Det handlar inte om att en partner "hjälper till" när hen blir ombedd, utan om att dela på själva tankearbetet och planeringsansvaret. När den mentala projektledarrollen fördelas jämnt, lättar stressen och mentala resurser frigörs så att lusten kan få plats igen. För att komma dit krävs insikt, närvaro, överenskommelser och en god kommunikation i en kärleksrelation.

2. Vaginal smärta: När kroppen säger ifrån

Det andra området är den stress som uppstår när sex förknippas med fysiskt obehag. Vulvodyni (smärta i slemhinnan vid slidöppningen) och vaginism (ofrivillig kramp i slidan) är två av de vanligaste orsakerna till genital smärta hos kvinnor.

Här skapas en ond cirkel av stress. Rädslan för att det ska göra ont bygger upp en enorm prestationsångest och oro. När vi känner oro reagerar kroppen med att spänna sig ännu mer, vilket i sin tur förvärrar smärtan vid beröring eller försök till samlag. Sex går från att vara en potentiell källa till njutning till att bli en källa till ångest, tryck över bröstet och utmattning. Kroppen och knoppen hamnar i en frysreaktion där intimitet uppfattas som ett direkt hot.

Vad kan man göra åt det?

Lösningen handlar om att bryta smärt- och stresscirkeln genom att bl.a. helt plocka bort kraven på penetration. Kroppsberörings- och sensualitetsövningar kan hjälpa till att återuppbygga tryggheten i beröring. Genom att kombinera detta med mindfulness, andningstekniker, bäckenbottenträning (med fokus på avslappning) samt smörjnings- och töjningsövningar kan musklerna och nervsystemet långsamt lära om att intimitet är säkert. Det är också av vikt att kunna sätta ord på känslorna och att förstå hur kroppen fungerar för att lättare komma tillrätta med problematiken. I samband med intimitet/sex är det av stor vikt att kunna kommunicera på ett öppet och ärligt sätt.

3. Klimakteriet: Hormonell obalans och ökad sårbarhet

Det tredje området är den biologiska och hormonella omställning som sker under klimakteriets postmenopausala fas. När östrogennivåerna sjunker drabbas cirka hälften av alla kvinnor av torra slemhinnor i underlivet, sveda och samlagssmärta. Sjunkande progesteron och testosteron är exempel på andra hormoner som kan påverka kvinnors mående och sexuella lust i stor utsträckning under klimakteriet.

De hormonella förändringarna kan även påverka stressystemet direkt. I takt med att östrogen och progesteron sjunker tenderar kroppens kortisolnivåer att öka. När stresshormonet kortisol förblir högt under en längre tid störs sömnen, och känslor av irritation, ångest och nedstämdhet kan förstärkas. Den förändrade kroppen och de fysiska besvären som svettningar och värmevallningar kan också skapa en påtaglig kroppslig stress. Att navigera en sexualitet som inte längre fungerar eller känns som förr kan bli en stor psykisk och fysisk påfrestning som effektivt kväver libidon.

 Vad kan man göra åt det? Här behövs en kombination av fysiologisk hjälp och mental acceptans. Hormonbehandling eller behandling som är icke-hormonell kan vara hjälpsam, anpassning i levnadsvanor kan bli nödvändigt, och anpassade glidmedel eller oljor kan lindra de torra slemhinnorna och ta bort den fysiska smärtan. Samtidigt behöver man sänka kraven och skifta fokus från sexuell prestation till kravlös, nära intimitet. Att använda sig av meditation och prioritera återhämtning kan hjälpa till att sänka kortisolnivåerna, frigöra spänningar och hjälpa kvinnan att hitta tillbaka till närvaro och njutning i sin nya mogna kropp. Att ta hjälp, finna mental acceptans, att våga utforska och förändra, i kombination med god kommunikation – kan bli avgörande komponenter för en välfungerande kärleksrelation.

Att återerövra lusten

Minskad sexuell lust är inte ett isolerat problem, utan ofta en signal från en överbelastad kropp. Oavsett om stressen bottnar i en överfull att-göra-lista, en smärtande kropp eller en hormonell storm, så kan den biologiska blockaden vara densamma.

Genom att rensa i de mentala checklistorna, ta kroppens smärtsignaler på allvar och kasta ut prestationskraven ur sovrummet kan vi sakta men säkert bjuda tillbaka lusten. Det är dags att vi slutar stressa över att vi inte har tillräckligt med lust, och istället börjar reducera stressen för att ge lusten en ärlig chans att överleva.

Det här är tre av alla de områden som det går att få hjälp med hos en sexolog och relationsterapeut. Ibland i kombination av annan professionell kompetens, som t.ex. läkare eller fysioterapeut.

Mitt namn är Kajsa Lilja, och jag arbetar som sexolog och relationsterapeut i Karlskrona och Online – både på svenska och engelska. Gå gärna in på min hemsida för att läsa mer om vilka områden jag kan hjälpa dig/er med: kajsalilja.se

Kajsa Lilja
Sexolog och Relationsterapeut
info@kajsalilja.se